Nu längtar jag verkligen till måndagen den 28/10, då det är krycksläpp och första dagen på länge utan kryckor. Jag får ont i händerna av att gå med dem.
Idag hälsade jag på mina arbetskamrater på Lernia och chefen hade köpt tårta dagen till ära.
Innan jag lät operera min egen höft, så hade jag hört berättelser, ofta från tredje part om hur denne upplever livet efter ingreppet. Jag vill med denna blogg dela med mig av mina egna upplevelser från tiden på sjukhuset och den fortsatta rehabiliteringen på hemmaplan. En höftled som genomgått total plastik är helt okej först ca ett år efter operationen, så detta kan bli en lånh historia. Så håll tillgodo med en spännande och bitvis smärtsam vardagsupplevelse.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.