Idag kom jag på att jag ska förlägga en av de tre rehabpassen till Vilsta och då helst utomhus vid sol och fint väder. Det var mycket skönare att ta en kryckpromenad dit och sedan träna än att hålla sig inomhus hemma och göra samma sak.
Jag hämtade sedan ut trisslotter i en kiosk vid Fristadstorget, vilka visade sig vara par i nit.
Vidare till Ortosia-butiken för att inhandla nya kompressionsstrumpor, eftersom mina oklippta naglar nött hål på den ena av dem - klippa tånaglarna är en av de aktiviteter som lär dröja i kategorin "kan själv". På väg till butiken blir jag hejdad av en person, eller om det var två:
-Hej, ursäkta!
-Jaaa...
-Jag ser att du går på kryckor. (Jag trodde han var intresserad av vad jag varit med om)...
-Ja, jag har opererat höften.
-Jo, det är så att vi går runt här och ber för sjuka. Vi kanske kan få be för dig...
-Jaha...näaee...inte jag...tack! (Jag gick vidare med ett leende).
Jag får var noggrann med att hålla övermodet borta och vara försiktig. Anledningen till att jag kan gå omkring så relativt mycket som jag gör är att jag orkar avlasta det opererade benet i tillräckligt hög grad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.